Ju mer vi förstår hjärnan, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, utmattning och andra utmaningar våra kursdeltagare skulle kunna ha, ju mer villiga måste vi vara att anpassa.
Det är dock inte alla anpassningar vi kan göra i förväg. Vi behöver också kunna anpassa i nuet, speciellt i det fysiska klassrummet.
En utmaning jag har mött som jag har haft svårt att hitta optimala lösningar på är när det finns konflikterande behov i gruppen. Låt oss säga att en deltagare inte klarar av att sitta still längre stunder. Inga problem, personen får gärna gå runt i rummet, stå upp osv vid behov. Men vad gör vi när det i samma grupp finns någon som inte kan hantera att det händer något extra runtomkring och all denna rörelse gör att deltagaren inte kan fokusera?
I vissa rum hade vi kunnat placera dem så att personen som rör sig är längst bak och personen som inte vill ha störande visuella intryck kan sitta längst fram med ryggen mot personen som behöver röra på sig. Men det kanske inte funkar i alla rum. Vad händer om personen som behöver röra sig också behöver sitta långt fram för att hen inte hör så bra annars?
Många som har den här sortens utmaningar har utvecklat egna strategier för att hantera utmaningarna de har. Fidgets, att rita eller spela tetris i telefonen under kursen kan vara en deltagares strategi. En annan kanske tar medicin för att kunna hantera kursen. En tredje kanske har som strategi att i början av kursen berätta om sina svårigheter och hoppas att gruppen är ok med att förhålla sig hjälpsamt till detta (vilket de nästan alltid gör utan att knorra).
Jag har vant mig vid att justera ljus, prata högre eller långsammare, anpassa språket eller möblera om när det behövs. Det är mest när behoven krockar som jag kan kämpa för att få ihop det.
Hur gör du? Hur ser du till att ditt klassrum är så bra för hjärnan som möjligt?
pedagogiska verktygslådan 