Visuell variation i din presentation

Kan du med ett snabbt getöga skilja två PPT-slides ifrån varandra? Om svaret är nej har du lite att göra. Visuell variation är viktigt.

Det betyder inte att du ska överge din grafiska profil utan att varje bild ska stå för sig själv, förmedla ett budskap för ögat. Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är att inte bara ha bilder utan att ha bilder som förstärker texten men detta är mer än det. Vår hjärna prioriterar att spara energi, den söker hela tiden efter mönster för att avgöra hur mycket den behöver fokusera. Hittar den ett tydligt mönster ex: Rubrik högst upp, punktlista till vänster, bild till höger om och om igen så kommer den ta det som en signal på att den kan sänka energin som går åt till att fokusera.

Så vad kan du då göra för att ”lura” hjärnan att fortsätta att fokusera?

Utöver att inte visa presentationen hela tiden utan istället växla mellan presentera och bara mig i bild så organiserar jag mina slides olika. Principen är att ha 6-7 olika grund-slides där rubrik, text och bild befinner sig på olika ställen. Sen använder jag aldrig två bilder med samma layout på två slides i rad. Jag har också lite variation av färger men utan att lämna mina profilfärger. Om du inte har tydliga profilfärger så har jag en video om hur du ska skaffa ett eget färgschema.

I videon där jag förklarar hur du kan göra din egen PPT-mall kan du se hur jag skapar ett antal bilder med olika layout av just denna anledning. Jag rekommenderar varmt att lägga in detta i din mall, det kommer spara dig så mycket tid och energi i längden.

Om du jobbar på ett företag där den grafiska profilen och utseende på PPT mm är hårt styrt uppifrån så kontakta dem och förklara varför du behöver dessa olika alternativ. På en tidigare arbetsplats fick jag efter en dialog med ansvariga ok på att de skapade en utbildningsmall specifikt för oss på utbildningsavdelningen förutsatt att vi inte spred den i resten av företaget.

När ni ändå har en dialog passa på att lyfta frågan om tillgänglighet i kombinationen bakgrund/textfärg om det behöver ses över.

Är du redo?

Du kan naturligtvis minska mängden slides du visar också och istället använda mer rekvisita, whiteboards, blädderblock eller vad vet jag. Att skapa bra PPT är extra viktigt när det handlar om förstudier, PPT-filmer och webinar. Då hänger allt på de där slidesen!

Var försiktig med vad du ger etiketten utbildning

Ojojoj, nu är vi på en av de saker som retar mig mycket i vardagen. Vad folk envisas med att ge etiketten utbildning. En del av utbildningars dåliga rykte beror sannolikt på alla de aktiviteter som folk kallat utbildning men som inte var det.

Vid närmare granskning visar sig många sk utbildningar vara: informationsmöten, Arbetsplatsträffar, föreläsningar, webinar, genomgångar, demonstrationer, workshops eller bara en massa personer som samlas i ett rum utan tydlig agenda med någon som försöker förmedla kunskap.

Om jag ska vara sträng så skulle jag vilja sätta följande kriterier på vad jag skulle vilja kalla en utbildning:

  • Lärandemål – finns det inga lärandemål är det varken utbildning eller kurs
  • Kunskapssäkring – behöver inte vara ett prov men det måste finnas tankar och metoder inbakade för att säkerställa att deltagarna hänger med och förstår tillräckligt
  • Pedagogisk tanke – Det behöver finnas en tanke med hur innehållet är utformat, vad är syftet med sättet det genomförs på, hur tror vi att lärandet kommer att ske. På vilket sätt skapar detta upplägg förutsättningar för lärande?

Det kanske är höga krav men det är i alla fall de kriterier som jag använder för att avgöra om det är utbildning eller något annat.

Alla läraktiviteter är inte utbildning. Jag vill vara väldigt tydlig med att lärande självklart kan ske på alla möjliga tider och platser utifrån en uppsjö av upplägg och genomföranden.

Vi lär oss hela tiden men det betyder inte att vi alltid är på kurs.

Hur mycket tid tar det att bygga en kurs?

Tiotusenkronors frågan vi alla vill ha ett svar på. Jag tänker i denna post rada upp de faktorer som jag tar in i beräkningen när någon frågar hur lång tid det tar.

Bildtolkning; Klocka med check-markering i och texten Hur lång tid tar det att bygga en kurs?

1. Kursens längd

En kurs kan vara allt från en timme till en vecka. Det tar lång tid att bygga en lång kurs men det kan också ta väldigt lång tid att göra en kort kurs. När kursen ska vara riktigt kort behöver vi ofta tänka smartare och hitta kreativa sätt att se till att få till lärande under den tiden vi har.

Bildtolkning: måttband, linjal, timglas och texten Kursens längd.

När kurser blir digitala får vi en större möjlighet att ge dem den tid de behöver istället för att låsa oss i heldagar och halvdagar. En kurs ska kanske vara 1 timme eller 5 timmar. Låt innehållet och deltagarnas behov och förutsättningar styra.

2. Kursens innehåll

Allt innehåll är inte lika lätt att skapa kurser av. Vissa ämnen är väldigt konkreta, det finns ett rätt och ett fel. Facit och fakta. Men många ämnen berör mjuka värden, gråzoner, värderingar och mer filosofiska frågor. När ämnet är väldigt faktastyrt kan det vara enklare att skapa kursen men svårare att få den rolig och engagerande.

Bildtolkning: Bild på bok med förstoringsglas, en mapp och texten Vad ska kursen innehålla?

Är ämnet däremot mer abstrakt så behöver vi lägga tid på att göra det nyanserat och på ett sätt som inte bara blir relativistiskt. Vi behöver se hur vi kan vägleda i något som kanske inte har en tydlig karta. Den typen av ämnen är mer utmanande att kunskapssäkra. Även här kommer tid och energi behöva läggas på metod, interaktion och engagemang.

3. Vet vi verkligen vad den ska innehålla?

Bildtolkning: Texten är du säker? och två personer som ser osäkra ut.

Tiden det tar att bygga en kurs beror också på om innehållet och kursmålen redan finns eller om dessa ska justeras och planeras efterhand. Som beställare kommer du kunna få en kurs mycket snabbare om du kan vara tydlig med din utbildningsproducent vad kursmålen är och vad det finns för innehåll. Se till att det finns tydlig information att utgå ifrån. Att behöva leka detektiv för att kunna bygga en kurs kommer garanterat att dra ut på tiden.

3. Hur ser kraven på kunskapssäkring ut?

Bildtolkning: texten Vad ska de kunna efteråt? Bild på glödlampa som det växer i, personer som mäter resultat och ett huvud utan innehåll.

Ska deltagarna lämna kursen och kunna något, ha förståelse för något eller ha kännedom om något? Dessa ord spelar stor roll för hur vi bygger kursen och hur vi ska tänka när det gäller att mäta uppnådda kursmål. Ska deltagarna faktiskt behärska något så kommer kursen sannolikt bli längre och flera moment av resultatmätning/kunskapssäkring kommer behöva läggas in. Om kursen har fått en fast mängd tid och information och sen ett krav på kunskapssäkring som inte går ihop så kommer det bli problem.

4. Vad vet vi om målgruppen och deras faktiska behov?

Allt för ofta behöver vi göra om kurser rejält då vi inte haft rätt bild av målgruppen när kursen först byggdes. För att bygga bra kurser behöver vi förstå målgruppen. Vad har de för förkunskaper? Är det verkligen det som kursen beställts för som behövs? Skulle den föreslagna kursen lösa ”problemet”? Vad upplever målgruppen att de behöver? Vad motiverar målgruppen? Massor av viktiga frågor.

Bildtolkning: Vem är målgruppen? Bilder på olika grupper med personer.

En ordentlig förstudie innan ett kursinnehåll spikas är den bästa lösningen för att undvika att skapa utbildning som inte ger önskat resultat.

En annan viktig pusselbit är målgruppens övriga behov av ex anpassning, tolk, teckentolk, enkel svenska osv.

5. Gruppstorleken

Mängden deltagare som ska kunna genomföras samtidigt i fallet av lärarledda kurser spelar också in. Att engagera och få bra interaktioner med väldigt stora grupper är utmanande, speciellt inom virtuella utbildningar.

6. Var ska vi hålla den?

Olika ämnen lämpar sig olika väl för olika format. En kurs i att köra bil kräver tillgång till en bil och vägar att köra på, en kurs i att virka kräver sittplatser, garn och virknålar. Att undervisa ett väldigt praktiskt ämne i lokaler som inte ger möjlighet att faktiskt testa de praktiska momenten kommer vara mycket svårare att skapa och inte ge lika bra resultat. Att undervisa något som kräver mycket reflektion och interaktion i ett rum där stolarna är permanent fastskruvade i klassrums eller biosittning är också knepigt. Våra digitala rum har också sina utmaningar.

Bildtolkning: Texten Var? olika byggnader och en person som har utbildning via video.

6. Vem ska hålla den?

Finns det redan personer som kan ämnet och har förmågan att genomföra utbildning eller ingår det i skapandet av kursen att också lära upp kursledare? Ska de lära sig en eller båda av dessa kommer det dra ut på tiden innan kursen kan börja genomföras även om den på papper blivit klar snabbt.

7. Kursens format

Ska det vara 100% klassrum, blandat lärande eller kanske 100% digitala självstudier? Ska det vara textbaserat eller videobaserat?

8. Vad har jag att jobba med?

Mina förutsättningar spelar också roll. Allt från hur snabb och stark min dator är när det är dags att producera film till vilka program och licenser jag har tillgång till för att bygga kursen till att börja med. Finns det en bildbank eller behöver jag jaga bilder på nätet? Finns det en budget eller måste jag koka soppa på en spik? Vad har vi för kameror, mikrofoner, lampor, lokaler, möjligheter att trycka, skriva ut, laminera osv.

Bildtolkning: Texten Verktyg? Bilder på kugghjul, videospelare och personer som arbetar med att skapa innehåll.

Jag bygger kurser både bättre och snabbare när jag här rätt verktyg. Som egenföretagare blir livet på vissa sätt lyxigare då jag själv kan välja att investera i verktygen jag behöver men även min budget har ett tak och jag behöver ta tuffa beslut om vilka verktyg jag ska köpa. Utöver det kan mina kunder naturligtvis förse mig med andra verktyg för att kunna jobba ännu mer effektivt.

Har jag missat något?

Jag vet inte om ni blev så mycket klokare av den här sammanställningen. Det jag vill illustrera är att det inte går att säga att en kurs tar si eller så lång tid att bygga. Jag kan göra en uppskattning av tidsåtgången när jag har svaret på frågorna ovan.

Vad tar du hänsyn till när du ska bygga en kurs?

Bilftolkning: Personer som rör sig runt en glödlampa och texten Vad har jag glömt.

Gör övningar självrättande

Det finns många sätt att göra en övning självrättande på och fördelarna är stora.

Människors inneboende rädsla för att göra fel ökar om någon annan kommer se det eller inte. Om jag själv kan rätta medan jag testar och tränar så blir det mindre stressigt. Deltagarna upptäcker själva när de inte förstått och kan korrigera det utan att behöva känna skam.

Bildtolkning: texten gör dina övningar självrättande och en checkbock som rör på sig.

Alla övningar kanske inte kan vara självrättande med det går att få in mer än vad många tror.

Självrättande i digitala självstudier

Inom digitala självstudier är självrättande nog enklare än i klassrummet då många verktyg gör det väldigt enkelt. Google Forms och Microsoft Forms erbjuder båda möjlighet att skapa kunskapstest som rättar sig själva. Du kan också titta på olika appar för frågor och svar.

Bildtolkning: Personer som använder olika typer av skärmar och datorer och texten självrättande digitala övningar.

Det viktigaste när du gör digitala självrättande övningar är att du inte bara skriver rätt eller fel utan också ger återkoppling. Återkopplingen är en viktig del av lärandet och ger fördjupade insikter. Om deltagaren svarar rätt så lägg in en text som upprepar att det var rätt och varför. Om det vad fel förklara varför det är fel och vad som är rätt.

Testa för att skapa lärande (inte för att bedöma individer)

Texten varför har vi test och personer som ser förvirrade och överväldigade ut.

Vi tenderar att se test som något som ska användas för att bedöma våra deltagare istället för att se dem som möjligheter att testa sig själv. Det är trist för att det finns mycket som pekar på att vi lär oss väldigt bra om vi får testa och misslyckas utan att det känns farligt att misslyckas.

Genom att göra övningar och test ”ofarliga” och som något som kan peka på behov av stöd snarare än risk för att bli underkänd kan tester och digital återkoppling bli en uppskattad och värdefull del av lärandet.

Får man göra om?

Bildtolkning: två personer som klättrar på berg, en repeat symbol och texten gör om, gör rätt!

Vi är ofta snåla med möjligheter att ta samma test om och om igen men om vi utgår ifrån att testet är diagnostiskt så finns det ingen anledning att begränsa antalet försök en person kan göra. Använd om lämpligt möjligheten att slumpa frågornas ordning för att göra det lite mer omväxlande.

Självrättande i klassrum

Bildtolkning: Person som checkar av på en lista och texten självrättande övningar i klassrum.

Att göra övningar självrättande i klassrum är inte så knepigt. Ett facit är det mest traditionella sättet men du kan även gå igenom svaren och låta deltagarna rätta sig själva. En variant som jag ofta använder i samband med fysiska spel mm är att jag lägger svaren/facit i ett kuvert tillsammans med spelet/övningen som deltagaren/deltagarna kan öppna och kolla efter att de genomfört övningen.

Vändkort (sk flipcards) är också självrättande då de har frågan på en sida och svaret på den andra.

Spel är till sin natur självrättande

Spel är ett roligt sätt att ta möjligheten att testa och se resultat med återkoppling till nästa nivå. Det kan vara allt från ett tv-spel till någon typ av TP. I spel har du också möjlighet att ge återkoppling på olika sätt.

Biltolkning: olika symboler från spel och lek samt texten Tänk spel!

Nu kan att skapa ett spel kanske kännas som en större utmaning men ett enkelt brädspel går faktiskt ganska enkelt att skapa. Du kan också bygga upp en spel-liknande känsla genom att göra grenande scenarion. Detta går att göra enkelt i ex Google forms. Escape rooms testade jag för några dagar sen och det var också byggt i Google forms.

Att lära av misstag är det mest grundläggande lärandet

Om vi tänker tillbaka till vårt tidigaste lärande så var det helt och hållet baserat på att testa, få ett resultat/återkoppling, utvärdera och testa igen. Oavsett om vi skulle lära oss gå, tala eller cykla så var det så vi gjorde det.

Den största skillnaden mellan nu och då är inte vår förmåga att lära på det här sättet utan vår rädsla för att misslyckas. Tar vi bort den rädslan ökar sannolikheten för att vi testar och lär oss.

Bildtolkning: En person som hänger på en bokstav, rörlig text som säger Oops och texten Att göra fel är en del av att lära.

Deltagarmaterial inte åhörarkopior

Sluta skriva ut åhörarkopior och skapa ett riktigt deltagarmaterial.

Jag vet att många blir glada när de får kursens PPT på papper. Den största anledningen är antagligen att dina slides är fulla med text och de hinner inte skriva ner allt. Men hur många tittar egentligen igenom dem igen? Bättre att Maila ut en pdf om de vill ha dina slides. Tänk på träden! 🙂

Vad ska du göra istället då? Min rekommendation är ett interaktivt deltagarmaterial. Du kan antingen göra ett häfte eller vikhäften, stenciler, faktakort med uppgifter eller något annat kul. Detta knyter an till flera av mina tidigare tips ex att inte föreläsa och att fokusera på deltagarna. I deltagarmaterialet kan du blanda fakta med uppgifter, scenarion, tips och kanske en yta för att skriva en topplista.

Se till att deltagarna tar med sig något hem som de har använt, upplever värde i och ser som användbart. Inte bara en hög med papper!

Samma sak gäller när du utbildar via videoverktyg. Om dina slides funkar som deltagarmaterial är det en dålig presentation. Du kan självklart göra ditt deltagarmaterial i PPT om du vill men det ska inte vara samma.

Gör skillnad på presentationsteknik och tekniken du använder för att presentera

Tekniken ska inte överglänsa dig eller ta fokus från interaktionen mellan kursledare och deltagare. I och med vår förflyttning mot mer nätbaserad undervisning så tror jag det här bara har blivit viktigare. 

Jag tycker absolut att om du använder presentationer så ska de vara bra men de ska inte äga ”showen”. Deltagarna kan inte bygga en relation till en skärm på samma sätt som dom kan till dig. Det är du som ska fånga dem inte din presentation, dina ljudeffekter eller dina mackapärer. 

Många lägger timmar på att producera en spännande PPT men väldigt lite tid på att fundera på hur de ska agera för att engagera och skapa lärande. Vänd på steken!

Hur kan du då göra detta i det virtuella klassrummet? 

Jag skulle börja med att rekommendera att du hoppar mellan presentationen och din live video. När du ex har diskussioner, samtal mm så se till att deltagarna ser dig. Börja alltid med dig själv live, inte presentationen. När du berättar om dig själv så finns det ingen orsak att låta din PPT vara i fokus. 

Har du en start-slide med spelregler som du vill ha uppe så spara den som en virtuell bakgrund så både du och den syns i bild samtidigt. I Zoom finns det också en ny funktion där du kan ha din presentation som bakgrund.

Visa inte film på videolektioner

Jag skulle avråda från att visa film under dina undervisningssessioner via videoverktyg. Den första orsaken är att deltagarna lika gärna kan titta på dem utan att du är närvarande. Den andra är att det är så otroligt lätt att få problem med att visa filmerna via videoverktyget. Av alla erfarenheter jag har haft av film under videoundervisning så har merparten haft problem på något sätt. 

Bildtolkning: Bild på datorskärm och texten Lär dig tekniken.

Även när du verkligen har koll på tekniken skulle jag avråda från att visa film men känner du dig det minsta osäker så tycker jag att du ska låta bli helt!

Skapa känsla av ögonkontakt

Ett enkelt knep för att skapa mer kontakt kan vara att titta in i kameran istället för på skärmen. Det ger deltagarna en känsla av att du tittar på dem. Detta kan vara extra viktigt när en person ställer en fråga och du svarar. Känslan av ”ögonkontakt” hjälper dina deltagare att känna att det här är något som sker i nuet och att ni har kontakt. Du behöver inte titta in i kameran hela tiden utan gör det bara lite då och då. Fördelen är att när du tittar in i kameran så kan alla deltagare uppleva att de har ögonkontakt med dig samtidigt. 

Fokusera på samtal och reflektion

Genom att gå mer mot ett blandat lärande kan du också tillåta att de lärarledda delarna på video kan vara fokuserade på samtal, reflektion och diskussion istället för passivt lyssnande. Detta ger engagerade deltagare och tar helt bort fokus från presentation till deltagarnas faktiska funderingar och behov. 

Utforska Prezi eller Sway

Är du fast i Powerpoint-träsket?

Jag använder PPT dagligen men kan ofta behöva pausa från det för att det begränsar mitt tänkande. Papper och penna är det som är bäst för min kreativitet. När det sen är dags att omvandla skissen till utbildningsmaterial är PPT inte alltid det självklara valet.

Prezi är inte längre nytt men jag tror det fortfarande är många som inte insett dess möjligheter. Jag gillar att bygga Prezi utifrån en kartbild, en helhet där vi sedan dyker ner i detaljerna. Detta kräver dock en viss förmåga att göra visuellt tilltalande upplägg. En bra plats att hitta snygga bilder för sådana kartor är freepik.com eller så kan du bygga bilder i Canva

Känns det jobbigt? Då kommer du älska Microsoft Sway! Det är gratis, du behöver inte designa alls och det blir snyggt!

Det tar en stund att greppa hur en ska bygga och sortera ”korten” men när det sitter så går det som en dans! Du kan också importera ex Word-dokument men det brukar ärligt talat inte bli fantastiskt.

Jag gillar att använda Sway som digitalt deltagarmaterial i ex blandat lärande. Här kan du se en video när jag visar hur jag gör just detta:

Du kan också använda Sway för att skapa nyhetsbrev, rapporter mm.

Publicera dina egna e-böcker

Oj, egna e-böcker… låter det svårt? Faktum är att det finns många sätt att skapa en e-bok. Allt från program som du bygger i till mallar till gratisvarianter. Det enklaste är att skapa e-böcker i form av PDF, då kan de läsas på datorer, plattor och telefoner. De funkar däremot inte för e-boksläsare som Kindle då det kräver ett annat format. 

Ofta kan du genom att klippa och klistra ihop material från kurser, blogginlägg, artiklar du skrivit mm sätta ihop en värdeskapande e-bok. Du samlar sådant som redan finns och lägger till där det behövs.

För utbildning behöver dessa e-böcker inte vara långa utan det räcker att omfattar den nödvändiga informationen. Sätt ihop dina stenciler, bilder osv.

Har du skapat en e-bok?

Gör en PDF-e-bok i Powerpoint

Visste du att det går att göra PDF böcker i PPT utan allt för mycket ansträngning? Speciellt för dig som vill skapa digitala läromedel kan detta vara en bra idé. Jag kommer spela in en video om detta framöver. 

Bildtolkning; texten Gör en bok i Powerpoint, bild på powerpoint logga, två e-böcker och en flicka som lägger in en bok i den ena e-boken.

Här kan du ladda ner min e-boksmall: https://drive.google.com/file/d/14LzT1T7-QZ7ZSw6NlNueXIiWbybp33zO/view?usp=sharing

Det är mer eller mindre samma process att göra en e-bok i andra presentationsverktyg som Google slides mf. 

Gör en PDF-e-bok i Word

Bildtolkning: texten Gör en e-bok i Word, bild på word loggan och bild på en e-bok.

Det är inte det bästa verktyget men självklart går det att skapa deltagarmaterial i Word och spara som PDF. 

Gör en PDF e-bok i Canva

Bildtolkning: texten Gör en e-bok i Canva, bilder på Canva loggan, en liten hårig filur som har en handske det står Made with Canva på samt en dator med en e-bok i och en banner där det står Made in Canva.

Jag har inte testat detta själv ännu men sett flera poster på nätet där andra beskriver hur de gör hela e-böcker i Canva. Vill du att jag ska testa och göra en video om det? Säg till!

Alla bilder ska förstärka texten

Idag skulle jag vilja göra upp med något som retar mig i presentations och utbildningsmaterial: Orelaterade bilder! Vad gör de där egentligen?

Bildens funktion är att stärka budskapet i texten, alternativt så ska texten styrka budskapet i bilden. Din hjärna älskar bilder och när bild och text synkar så ökar förutsättningarna för lärande.

Det kan finnas en tid och plats för skumma stockphotos men det är inte i ditt utbildningsmaterial! Jag har gått så långt som till att börja illustrera mitt eget utbildningsmaterial för att få ihop de bilder jag behöver i tider av slimmad budget.

Du kan titta på min Pinterest-tavla för att se några av mina egna illustrationer!

Samma princip gäller om du gör filmer, deltagarmaterial eller andra resurser till dina kurser. Utnyttja bildernas möjligheter istället för att sänka det med trista stockfoton!

Storytelling istället för bara information

Storytelling

Brukar du rabbla information, kanske med hjälp av många punkter på en PPT-slide? Försök att väva in dem i en historia istället. Att berätta historier är inget nytt, dessa spännande äventyr har vandrat muntligt från generation till generation innan vi kunde skriva. Vår hjärna gillar berättelser och vi minns dem bättre. Våra känslor engageras och vår fantasi vaknar.

Detta kan vara tufft för den som inte känner sig som en stor skald men misströsta inte. Placera din information i det mest sannolika scenariot där det kan komma till användning. Kanske finns där redan en historia som du upplevt eller hört talas om. Du kan också fråga runt efter historier och exempel på när det fakta du lär ut har varit användbart i vardagen eller när något har gått på tok för att kunskapen saknades.

Det handlar inte om att skriva en saga (även om du får det), det handlar om att engagera genom att väva ett sammanhang runt fakta, regler osv. Utgå gärna ifrån vad som kommer vara relevant i deltagarnas liv, vilka situationer kommer de sannolikt att hamna i? Hur kommer de möjligen att känna? Vad skulle hända om någon inte använde sin kunskap rätt?

Du kan också använda detta som verktyg för redovisning. Kanske be deltagare beskriva en dag på jobbet och alla tillfällen kunskapen kursen handlar om kommer till nytta.