Tänk till innan du skapar en kursutvärdering

Kursutvärderingar och deras syfte behöver ifrågasättas och omarbetas i de flesta företag. Kursutvärderingar skapas och följs upp på slentrian utan att någon nödvändigtvis har en tanke bakom vad vi vill veta och varför.

Ställ rätt frågor

Bildtolkning: anteckningsblock med frågetecken på. Bredvid texten Ställ rätt frågor.

Jag förundras över hur mycket kursutvärderingar ofta handlar om vad deltagarna tyckte om utbildningen. Personligen anser jag att huvudfokus ska vara på vad deltagarna lärde sig och upplevd nytta. Inget ont i att också kolla vad de tyckte men vad hjälper det att de gillade kursen om de inte lärde sig det som var syftet med kursen till att börja med?

Det andra i hur vi ställer frågor handlar om hur vi formulerar oss. Allt från att inte ställa ledande frågor till att använda ett enkelt språk som kan förstås av de flesta.

Ifrågasätt hur du mäter och vad det egentligen speglar. Hur lägger du upp dina svarsalternativ?

Fråga inte frågor du inte vill följa upp svaren på

Vad ska du göra med resultatet? När våra deltagare tar sig tid att svara på våra frågor känns det rimligt att vi använder deras synpunkter till att följa upp, utvärdera och förbättra våra utbildningar och kursledare.

Bildtolkning: hand som vrider kugghjul, händer med förstoringsglas som granskar svar och texten Vad ska du göra med svaren?

Om vi får in feedback på våra kursledare så behöver vi sammanställa och återkoppla det till dem. Det är en viktig pusselbit i deras utveckling och självinsikt.

Inga fritextfält om ingen kommer läsa svaren

Om vi har deltagare som har mycket att säga är fritext faktiskt en av de bättre formerna av utvärdering enligt min åsikt. Däremot är fritext det svåraste att sammanställa och jämföra. Det sorgligaste är att jag sett flera fall där ingen faktiskt läser fritexten. Skippa hellre det helt! Att be deltagarna att berätta fritt och sen inte värdera det är ganska oförskämt.

Bildtolkning: klockor, timglas och texten Respektera deras tid

Kan vi jämföra svaren och resultaten?

Det mest intressanta om du frågar mig är att jämföra deltagarnas upplevelser av vad de lärt sig mot eventuella kunskapstest och deras prestation efter kursen.

Bildtolkning: måltavla med pilar, frågebubbla och svar, vågskålar i olika höjd och texten Vad får du veta om du jämför?

Detta är inget som kan efterkonstrueras hur som helst utan bör vara med i grundtanken när kursmålen sätts. Kan vi mäta skillnad i prestation på organisationsnivå och kanske avdelningsnivå? Kan vi jämföra det med eventuella kunskapstest och kursutvärderingar? Nu börjar det bli riktigt spännande och vi kan börja följa upp effekten av utbildningarna på lång sikt!

Hitta fler sätt att utvärdera på.

Vi kan också när vi ses live använda andra sätt att utvärdera som kanske sen inte ska registreras utan mer ge insikt till kursledaren.

Några idéer:

  • Utvärdering med hjälp av bilder
  • Utvärdering med hjälp av mentometerknappar
  • Utvärdering med bara blanka papper
  • Utvärdering där deltagarna svarar på vad de uppfattar att de lärt sig istället för vad de tycker

Utbildningsplattform helt gratis – går det?

Plattform att lägga lärandet på

Vad har vi för nytta av digitalt innehåll om vi inte har en plattform eller liknande för att sprida det till våra deltagare? Det finns flera alternativ vi kan titta på, allt från Open Source LMS till enkla webblösningar.

Innan vi dyker in så vill jag tydliggöra att de flesta lösningar här utöver våra Open Source alternativ inte kommer att fungera med en API-lösningen eller på något annat sätt automatiskt överföra data till ett löne- eller HR system utan ni kommer antingen behöva handknacka denna del eller välja andra sätt att arbeta på. Beroende på hur mycket data ni behöver samla/lagra så kommer detta vara olika tidskrävande. Då tid inte heller är gratis behöver du ta med det i beräkningen.

Bildtolkning: Texten Var ska vi lägga allt? och mappar, lådor och lagerhyllor samt en bild på Linnéa Sjögren som ser osäker ut.

Moodle

Det finns hela LMS som är Open Source och gratis. Moodle är en av de mest kända och välanvända. Detta kräver att du har en server där du kan lägga Moodle och att det inom ditt företag finns tillräcklig kunskap och kapacitet för att själva ställa i ordning Moodle och se till att det funkar för er. Många företag som använder Moodle anlitar experter för att sätta igång och forma sitt LMS.

Eftersom Moodle är så välanvänt så finns det massor av instruktionsvideos, grupper på sociala plattformar som Facebook och LinkedIn och annan information. Min erfarenhet av det Community som arbetar med Moodle är att de är väldigt hjälpsamma och generösa med sin tid. Moodle används mycket av Universitet och högskolor runt om i världen. Andra Open Source lösningar är mer anpassade efter företagsutbildning om det är vad som eftersträvas.

Det finns såklart en dold kostnad här i termer av tid. Det kommer ta tid att lära sig Moodle, speciellt om ni drar igång utan hjälp av ett företag i uppstarten. Det tar självklart alltid tid att lära sig ett nytt LMS men beroende på it-nivån och kunskapen så kommer det kanske ta extra mycket tid.

Bildtolkning: Symbol som visar en upplåst webbkod och texten Open Source LMS

Andra Open Source LMS

Några andra alternativ som också är Open Source listar jag här. Dock vet jag inte lika mycket om dem som jag vet om Moodle.

Webbsida

Ett alternativ till LMS är att helt enkelt publicera innehållet och tillgängliggöra det för kursdeltagare. Har ni redan ett intranät som alla i företaget har tillgång till skulle ni kunna samla alla länkar i ett kursbibliotek där. Själva kurserna skulle kunna byggas med hjälp av Microsoft Sway eller som webbsidor på intranätet. Ni kan också publicera SCORM eller HTML5 och länka in i biblioteket.

Bildtolkning: Texten någon slags webbsida och en symbol som föreställer en webbsida.

Kursbiblioteket kan egentligen läggas på vilken webbsida som helst, det är nivån av säkerhet för att nå den som avgör vad som är det bästa alternativet.

Det som saknas med denna lösning är inbyggd uppföljning. Ni skulle självklart kunna koppla alla kurser till ett formulär eller test via ex Google-forms eller Microsoft-forms. Se bara till att ni tänker GDPR innan ni börjar lagra personuppgifter

Jag har själv byggt en sån här typ av ”fejk-LMS” i SharePoint med goda resultat.

Teams

Om ni redan har Officepaketet så har ni redan Teams och ni skulle kunna ha era kurser där. Varje kurs kan vara ett team och sen kan ni skapa (låsta) kanaler för olika grupper medan den allmänna kanalen har allt kursmaterial.

Bildtolkning: Symboler för Teams och texten Teams.

Google Classroom

Lustigt nog så kan vem som helst gå in och skapa ett classroom konto. Så självklart kan det vara värt att överväga. Det är dock tänkt att ha en aktiv lärare under kursens gång och kanske inte funkar perfekt om ni vill ha helt asynkrona kurser som är 100% självstudier.

Bildtolkning: symbolen för Google classroom och texten Google classroom.

Länkbaserad distribution

Ingen är egentligen så intresserad av att veta VAR alla kurser ligger, de vill bara kunna nå dem när de behöver dem. Ert kursutbud skulle kunna vara en mix av Scormpaket publicerade till en hemsida, Sways, andra webbsidor, ljudfiler eller vad vet jag. Bara se till att allt är länkat från den plats där deltagarna kan hitta dem.

Bildtolkning: Texten länkade resurser och en symbol som ser ut som en bit av en kedja.

OneNote skulle här kunna fungera som plats att samla länkar på. Du skulle också kunna skapa ett helt deltagarmaterial direkt i OneNote.

Webbmapp

En kurs skulle egentligen kunna bestå av filmer, ljudfiler och PDFer som ligger i en mapp på ex OneDrive, GoogleDrive, Dropbox eller annat plats. Det kanske inte är optimalt men det skulle göra det möjligt att distribuera kursmaterial utan att ta hänsyn till brandväggar, inloggningar eller organisationsgränser.

Bildtolkning: Bild på en mapp och texten Webbmappar.

Detta skulle sannolikt fungera bättre i ett blandat lärande än i en renodlad webbkurs.

E-post/nyhetsbrevs verktyg

En annan lösning är att bygga kurserna som nyhetsbrev i någon typ av programvara för distribution av nyhetsbrev och sedan via diverse lösningar så som maillistor distribuera utbildning.

Även här kan OpenSource eller gratisversioner vara värda att överväga. Här kan du hitta en lista av några alternativ som kan vara värda att titta på: https://www.goodfirms.co/blog/top-7-free-and-open-source-email-marketing-software-tools

Bildtolkning: texten Nyhetsbrev samt en symbol föreställande ett kuvert med ett papper i.

Av dessa har jag endast testat MailChimp vars gratisversion jag inte vet om jag skulle ha som förstahandsalternativ utifrån den funktionalitet som ingår.

Utbildningsavdelning med bara gratisverktyg, går det?

Bildtolkning: texten ”var det nån som sa gratis” och en hand som stoppar mynt i en spargris.

Allt är såklart möjligt men därmed inte sagt att det är enkelt. Därför inleder jag en serie av poster där jag ska försöka lista vilka gratisverktyg som finns för olika delar av utbildningsproduktion, leverans av digital utbildning och uppföljning/administration.

Vissa av dessa verktyg skulle jag använda och rekommendera oavsett om de var gratis eller inte bara för att de är bra medan andra inte är de verktyg jag skulle välja i första hand om jag hade budget.

Sparar du verkligen pengar?

Det är inte självklart att ett gratisverktyg är det mest ekonomiska på lång sikt då det i många fall kräver mer handknackande och work-around än vad det kanske skulle göra i ett betalverktyg. Inlärningskurvan är i vissa fall högre men inte alltid.

Bildtolkning: En hand som håller en våg med tid i ena vågskålen och pengar i den andra. Texten: Vad kostar all tid?

När du väljer verktyg så försök att också göra en estimering av hur mycket timmar som går åt för likvärdig produktion/leverans i de olika verktygen. Det kan vara signifikant skillnad!

En annan tidskrävande faktor kan vara att ha flera gratisverktyg för att göra saker du skulle kunna göra i ett betalverktyg. Att exportera från olika program och stoppa in i andra kan utöver arbetstid också innebära mycket tid där du bara sitter och väntar på att något ska laddas ner eller upp.

Gratis av rätt skäl

Bara för att dessa verktyg finns betyder det inte att en utbildningsavdelning ska vara ”billig”. Kompetensutveckling är viktig och förtjänar rätt resurser för att kunna nå resultat. Om det finns ett bra gratisverktyg så visst, men att tvinga personal att klippa och klistra i olika gratisprogram och få ut halvbra content när företaget samtidigt betalar för saker som interntidningar, konferenser med kändisar eller dyra föreläsare är inte ok. Värdera utbildning rätt!

Om hela företaget opererar på en tight budget eller om du representerar en idéburen organisation så kanske gratisverktyg är den enda lösningen och organisationen kan vara passionerad för kompetensutveckling och mänskligt växande men bara inte ha resurser att betala med. Inget konstigt med det.

Det finns som jag redan nämnt fantastiska gratisverktyg som gör det onödigt att investera i betallösningar men om du läser detta i syfte att minska budgeten för en utbildningsavdelning så tänk ett varv extra. Om kompetensutveckling verkligen är prioriterat och viktigt så kanske du behöver ge personalen de verktyg de säger att de behöver. Fokusera på bra/rätt verktyg och om de är gratis så får du ta det som en bonus!

Open Source

Open source är fantastiskt och det finns fler verktyg än vad du anar som är gratis och väldigt bra samtidigt. MEN de kan ha en hög tröskel för att komma igång och du kan antingen behöva lägga en signifikant mängd timmar på att någon internt lär sig produkten alternativ att du betalar en konsult för att hjälpa till med detta. Detta behöver jämföras med kostnaden för att köpa och implementera en produkt. Har ni tiden och kompetensen som behövs för att sköta allt själva?

Bildtolkning: Skrivbord med böcker, en laptop med texten Open source och pilar samt en symbol som visar källkod och ett öppet hänglås.

Jag försöker inte avskräcka eller avråda från Open Source, tvärt om. Det jag vill vara tydlig med är att du behöver göra en avvägning varje gång du väljer verktyg och att det kanske låter som att något är gratis men tittar du på kringkostnader så kanske det till och med blir dyrare för just dig.

Vad mer behöver du vara medveten om?

Jag har en hel spellista om gratisverktyg på min YouTubekanal och bland annat så går jag igenom fem saker du behöver vara medveten om när du använder gratisverktyg. Titta gärna på den och berätta vad du tycker. Håller du med?

Verkligheten slår klassrummet

Kan det göras irl ska det göras irl. Vi lär ofta ut hur saker ska göras utanför dess naturliga miljö och ibland visar och förklarar vi utan att ge möjlighet att testa trots att uppgiften är praktisk.

Det finns många gånger goda skäl för att ta uppgifter ur sin naturliga miljö. Säkerhet är ett bra exempel på gångbara skäl. Men det går också att simulera en naturlig miljö för t.ex. brandövningar.

Handledd praktik

Däremot finns det tillfällen där vi har mycket att tjäna på att låta verkligheten vara fysiskt närvarande i lärandet. Praktik är en metod som ger mycket verklighetsanknutet lärande. I mitt inlägg om att låta era stjärnor lysa så var ett av mina förslag att låta duktiga medarbetare vara instruktörer/super-users. Med tillräckligt hög täthet på instruktörer så skulle flera utbildningsmoment kunna flytta ut till handledd praktik. Praktiken kan göras en och en eller med små grupper. Detta möjliggör också mer individanpassning. Medarbetare som behöver mer instruktion/tid/stöd/pepp kan få det och medarbetare som redan kan eller lär sig snabbt kan göra sin praktik på kortare tid.

Utbildningslokaler som skapar möjligheter

Om det inte går att flytta ut utbildningen i verkligheten så är det viktigt att dina lokaler i tillräcklig utsträckning möjliggör simulering av verkligheten. Här är det verkligen de ämnen du undervisar i som avgör vad det betyder.

När jag arbetade på MTR så fanns det ett helt rum där alla bord hade en variant av SLs kassasystem för att utbilda alla spärrexpeditörer i systemet. När jag arbetade på Samhall så behövde rummen vi utbildade i ligga i anslutning till lokaler där deltagarna kunde testköra städmaskiner. Rummet behövde vara stort nog för att få in en städvagn i. Jag ansvarade för utbildningar i tvätt och för dessa så var det krav på att utbildningslokalen låg i anslutning till ett tvätteri där det kunde göras vissa praktiska övningar. Rollspel i kund och service kräver däremot väldigt lite av dina lokaler.

Det är inte rimligt att kräva att ett konferensrum på kontoret ska fungera till alla typer av utbildning. Speciellt inte inom väldigt praktiska arbeten.

Utbildning efter stängning

Med risk för lite sura miner, problem med barnpassning och OB-kostnader så kan vi ändå överväga utbildning utanför ordinarie arbetstid. En butik är ett bra exempel där utbildning skulle kunna göras på jobbet före eller efter stängning och på det viset ske i ”verkligheten”.

Fortsätt leta

Jag letar alltid efter möjligheter att utbilda så nära verkligheten som möjligt. Jag lyckas inte så ofta som jag skulle vilja men fortsätter att leta nya vägar.

Låt någon annan korrläsa

Det är så lätt att bli hemmablind och missa stavfel, syftningsfel, ofullständiga meningar mm. Detta kan för vissa distrahera väldigt från lärandet.

För att minimera detta föreslår jag att ni ber någon annan korrläsa. Detta gäller allt, PPT, deltagarmaterial, övningar, kallelse, diplom, webbsidor, undertexter osv.

Om du har tur finns det en person i ditt liv som har ett öga för detta och som gärna hjälper till. Jag har historiskt använt mig av kollegor men också min sambo, min syster och några vänner. Ni vet vilka ni är – Tack för att ni finns!

Visuell variation i din presentation

Kan du med ett snabbt getöga skilja två PPT-slides ifrån varandra? Om svaret är nej har du lite att göra. Visuell variation är viktigt.

Det betyder inte att du ska överge din grafiska profil utan att varje bild ska stå för sig själv, förmedla ett budskap för ögat. Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är att inte bara ha bilder utan att ha bilder som förstärker texten men detta är mer än det. Vår hjärna prioriterar att spara energi, den söker hela tiden efter mönster för att avgöra hur mycket den behöver fokusera. Hittar den ett tydligt mönster ex: Rubrik högst upp, punktlista till vänster, bild till höger om och om igen så kommer den ta det som en signal på att den kan sänka energin som går åt till att fokusera.

Så vad kan du då göra för att ”lura” hjärnan att fortsätta att fokusera?

Utöver att inte visa presentationen hela tiden utan istället växla mellan presentera och bara mig i bild så organiserar jag mina slides olika. Principen är att ha 6-7 olika grund-slides där rubrik, text och bild befinner sig på olika ställen. Sen använder jag aldrig två bilder med samma layout på två slides i rad. Jag har också lite variation av färger men utan att lämna mina profilfärger. Om du inte har tydliga profilfärger så har jag en video om hur du ska skaffa ett eget färgschema.

I videon där jag förklarar hur du kan göra din egen PPT-mall kan du se hur jag skapar ett antal bilder med olika layout av just denna anledning. Jag rekommenderar varmt att lägga in detta i din mall, det kommer spara dig så mycket tid och energi i längden.

Om du jobbar på ett företag där den grafiska profilen och utseende på PPT mm är hårt styrt uppifrån så kontakta dem och förklara varför du behöver dessa olika alternativ. På en tidigare arbetsplats fick jag efter en dialog med ansvariga ok på att de skapade en utbildningsmall specifikt för oss på utbildningsavdelningen förutsatt att vi inte spred den i resten av företaget.

När ni ändå har en dialog passa på att lyfta frågan om tillgänglighet i kombinationen bakgrund/textfärg om det behöver ses över.

Är du redo?

Du kan naturligtvis minska mängden slides du visar också och istället använda mer rekvisita, whiteboards, blädderblock eller vad vet jag. Att skapa bra PPT är extra viktigt när det handlar om förstudier, PPT-filmer och webinar. Då hänger allt på de där slidesen!

Var försiktig med vad du ger etiketten utbildning

Ojojoj, nu är vi på en av de saker som retar mig mycket i vardagen. Vad folk envisas med att ge etiketten utbildning. En del av utbildningars dåliga rykte beror sannolikt på alla de aktiviteter som folk kallat utbildning men som inte var det.

Vid närmare granskning visar sig många sk utbildningar vara: informationsmöten, Arbetsplatsträffar, föreläsningar, webinar, genomgångar, demonstrationer, workshops eller bara en massa personer som samlas i ett rum utan tydlig agenda med någon som försöker förmedla kunskap.

Om jag ska vara sträng så skulle jag vilja sätta följande kriterier på vad jag skulle vilja kalla en utbildning:

  • Lärandemål – finns det inga lärandemål är det varken utbildning eller kurs
  • Kunskapssäkring – behöver inte vara ett prov men det måste finnas tankar och metoder inbakade för att säkerställa att deltagarna hänger med och förstår tillräckligt
  • Pedagogisk tanke – Det behöver finnas en tanke med hur innehållet är utformat, vad är syftet med sättet det genomförs på, hur tror vi att lärandet kommer att ske. På vilket sätt skapar detta upplägg förutsättningar för lärande?

Det kanske är höga krav men det är i alla fall de kriterier som jag använder för att avgöra om det är utbildning eller något annat.

Alla läraktiviteter är inte utbildning. Jag vill vara väldigt tydlig med att lärande självklart kan ske på alla möjliga tider och platser utifrån en uppsjö av upplägg och genomföranden.

Vi lär oss hela tiden men det betyder inte att vi alltid är på kurs.

Hur mycket tid tar det att bygga en kurs?

Tiotusenkronors frågan vi alla vill ha ett svar på. Jag tänker i denna post rada upp de faktorer som jag tar in i beräkningen när någon frågar hur lång tid det tar.

Bildtolkning; Klocka med check-markering i och texten Hur lång tid tar det att bygga en kurs?

1. Kursens längd

En kurs kan vara allt från en timme till en vecka. Det tar lång tid att bygga en lång kurs men det kan också ta väldigt lång tid att göra en kort kurs. När kursen ska vara riktigt kort behöver vi ofta tänka smartare och hitta kreativa sätt att se till att få till lärande under den tiden vi har.

Bildtolkning: måttband, linjal, timglas och texten Kursens längd.

När kurser blir digitala får vi en större möjlighet att ge dem den tid de behöver istället för att låsa oss i heldagar och halvdagar. En kurs ska kanske vara 1 timme eller 5 timmar. Låt innehållet och deltagarnas behov och förutsättningar styra.

2. Kursens innehåll

Allt innehåll är inte lika lätt att skapa kurser av. Vissa ämnen är väldigt konkreta, det finns ett rätt och ett fel. Facit och fakta. Men många ämnen berör mjuka värden, gråzoner, värderingar och mer filosofiska frågor. När ämnet är väldigt faktastyrt kan det vara enklare att skapa kursen men svårare att få den rolig och engagerande.

Bildtolkning: Bild på bok med förstoringsglas, en mapp och texten Vad ska kursen innehålla?

Är ämnet däremot mer abstrakt så behöver vi lägga tid på att göra det nyanserat och på ett sätt som inte bara blir relativistiskt. Vi behöver se hur vi kan vägleda i något som kanske inte har en tydlig karta. Den typen av ämnen är mer utmanande att kunskapssäkra. Även här kommer tid och energi behöva läggas på metod, interaktion och engagemang.

3. Vet vi verkligen vad den ska innehålla?

Bildtolkning: Texten är du säker? och två personer som ser osäkra ut.

Tiden det tar att bygga en kurs beror också på om innehållet och kursmålen redan finns eller om dessa ska justeras och planeras efterhand. Som beställare kommer du kunna få en kurs mycket snabbare om du kan vara tydlig med din utbildningsproducent vad kursmålen är och vad det finns för innehåll. Se till att det finns tydlig information att utgå ifrån. Att behöva leka detektiv för att kunna bygga en kurs kommer garanterat att dra ut på tiden.

3. Hur ser kraven på kunskapssäkring ut?

Bildtolkning: texten Vad ska de kunna efteråt? Bild på glödlampa som det växer i, personer som mäter resultat och ett huvud utan innehåll.

Ska deltagarna lämna kursen och kunna något, ha förståelse för något eller ha kännedom om något? Dessa ord spelar stor roll för hur vi bygger kursen och hur vi ska tänka när det gäller att mäta uppnådda kursmål. Ska deltagarna faktiskt behärska något så kommer kursen sannolikt bli längre och flera moment av resultatmätning/kunskapssäkring kommer behöva läggas in. Om kursen har fått en fast mängd tid och information och sen ett krav på kunskapssäkring som inte går ihop så kommer det bli problem.

4. Vad vet vi om målgruppen och deras faktiska behov?

Allt för ofta behöver vi göra om kurser rejält då vi inte haft rätt bild av målgruppen när kursen först byggdes. För att bygga bra kurser behöver vi förstå målgruppen. Vad har de för förkunskaper? Är det verkligen det som kursen beställts för som behövs? Skulle den föreslagna kursen lösa ”problemet”? Vad upplever målgruppen att de behöver? Vad motiverar målgruppen? Massor av viktiga frågor.

Bildtolkning: Vem är målgruppen? Bilder på olika grupper med personer.

En ordentlig förstudie innan ett kursinnehåll spikas är den bästa lösningen för att undvika att skapa utbildning som inte ger önskat resultat.

En annan viktig pusselbit är målgruppens övriga behov av ex anpassning, tolk, teckentolk, enkel svenska osv.

5. Gruppstorleken

Mängden deltagare som ska kunna genomföras samtidigt i fallet av lärarledda kurser spelar också in. Att engagera och få bra interaktioner med väldigt stora grupper är utmanande, speciellt inom virtuella utbildningar.

6. Var ska vi hålla den?

Olika ämnen lämpar sig olika väl för olika format. En kurs i att köra bil kräver tillgång till en bil och vägar att köra på, en kurs i att virka kräver sittplatser, garn och virknålar. Att undervisa ett väldigt praktiskt ämne i lokaler som inte ger möjlighet att faktiskt testa de praktiska momenten kommer vara mycket svårare att skapa och inte ge lika bra resultat. Att undervisa något som kräver mycket reflektion och interaktion i ett rum där stolarna är permanent fastskruvade i klassrums eller biosittning är också knepigt. Våra digitala rum har också sina utmaningar.

Bildtolkning: Texten Var? olika byggnader och en person som har utbildning via video.

6. Vem ska hålla den?

Finns det redan personer som kan ämnet och har förmågan att genomföra utbildning eller ingår det i skapandet av kursen att också lära upp kursledare? Ska de lära sig en eller båda av dessa kommer det dra ut på tiden innan kursen kan börja genomföras även om den på papper blivit klar snabbt.

7. Kursens format

Ska det vara 100% klassrum, blandat lärande eller kanske 100% digitala självstudier? Ska det vara textbaserat eller videobaserat?

8. Vad har jag att jobba med?

Mina förutsättningar spelar också roll. Allt från hur snabb och stark min dator är när det är dags att producera film till vilka program och licenser jag har tillgång till för att bygga kursen till att börja med. Finns det en bildbank eller behöver jag jaga bilder på nätet? Finns det en budget eller måste jag koka soppa på en spik? Vad har vi för kameror, mikrofoner, lampor, lokaler, möjligheter att trycka, skriva ut, laminera osv.

Bildtolkning: Texten Verktyg? Bilder på kugghjul, videospelare och personer som arbetar med att skapa innehåll.

Jag bygger kurser både bättre och snabbare när jag här rätt verktyg. Som egenföretagare blir livet på vissa sätt lyxigare då jag själv kan välja att investera i verktygen jag behöver men även min budget har ett tak och jag behöver ta tuffa beslut om vilka verktyg jag ska köpa. Utöver det kan mina kunder naturligtvis förse mig med andra verktyg för att kunna jobba ännu mer effektivt.

Har jag missat något?

Jag vet inte om ni blev så mycket klokare av den här sammanställningen. Det jag vill illustrera är att det inte går att säga att en kurs tar si eller så lång tid att bygga. Jag kan göra en uppskattning av tidsåtgången när jag har svaret på frågorna ovan.

Vad tar du hänsyn till när du ska bygga en kurs?

Bilftolkning: Personer som rör sig runt en glödlampa och texten Vad har jag glömt.

Gör övningar självrättande

Det finns många sätt att göra en övning självrättande på och fördelarna är stora.

Människors inneboende rädsla för att göra fel ökar om någon annan kommer se det eller inte. Om jag själv kan rätta medan jag testar och tränar så blir det mindre stressigt. Deltagarna upptäcker själva när de inte förstått och kan korrigera det utan att behöva känna skam.

Bildtolkning: texten gör dina övningar självrättande och en checkbock som rör på sig.

Alla övningar kanske inte kan vara självrättande med det går att få in mer än vad många tror.

Självrättande i digitala självstudier

Inom digitala självstudier är självrättande nog enklare än i klassrummet då många verktyg gör det väldigt enkelt. Google Forms och Microsoft Forms erbjuder båda möjlighet att skapa kunskapstest som rättar sig själva. Du kan också titta på olika appar för frågor och svar.

Bildtolkning: Personer som använder olika typer av skärmar och datorer och texten självrättande digitala övningar.

Det viktigaste när du gör digitala självrättande övningar är att du inte bara skriver rätt eller fel utan också ger återkoppling. Återkopplingen är en viktig del av lärandet och ger fördjupade insikter. Om deltagaren svarar rätt så lägg in en text som upprepar att det var rätt och varför. Om det vad fel förklara varför det är fel och vad som är rätt.

Testa för att skapa lärande (inte för att bedöma individer)

Texten varför har vi test och personer som ser förvirrade och överväldigade ut.

Vi tenderar att se test som något som ska användas för att bedöma våra deltagare istället för att se dem som möjligheter att testa sig själv. Det är trist för att det finns mycket som pekar på att vi lär oss väldigt bra om vi får testa och misslyckas utan att det känns farligt att misslyckas.

Genom att göra övningar och test ”ofarliga” och som något som kan peka på behov av stöd snarare än risk för att bli underkänd kan tester och digital återkoppling bli en uppskattad och värdefull del av lärandet.

Får man göra om?

Bildtolkning: två personer som klättrar på berg, en repeat symbol och texten gör om, gör rätt!

Vi är ofta snåla med möjligheter att ta samma test om och om igen men om vi utgår ifrån att testet är diagnostiskt så finns det ingen anledning att begränsa antalet försök en person kan göra. Använd om lämpligt möjligheten att slumpa frågornas ordning för att göra det lite mer omväxlande.

Självrättande i klassrum

Bildtolkning: Person som checkar av på en lista och texten självrättande övningar i klassrum.

Att göra övningar självrättande i klassrum är inte så knepigt. Ett facit är det mest traditionella sättet men du kan även gå igenom svaren och låta deltagarna rätta sig själva. En variant som jag ofta använder i samband med fysiska spel mm är att jag lägger svaren/facit i ett kuvert tillsammans med spelet/övningen som deltagaren/deltagarna kan öppna och kolla efter att de genomfört övningen.

Vändkort (sk flipcards) är också självrättande då de har frågan på en sida och svaret på den andra.

Spel är till sin natur självrättande

Spel är ett roligt sätt att ta möjligheten att testa och se resultat med återkoppling till nästa nivå. Det kan vara allt från ett tv-spel till någon typ av TP. I spel har du också möjlighet att ge återkoppling på olika sätt.

Biltolkning: olika symboler från spel och lek samt texten Tänk spel!

Nu kan att skapa ett spel kanske kännas som en större utmaning men ett enkelt brädspel går faktiskt ganska enkelt att skapa. Du kan också bygga upp en spel-liknande känsla genom att göra grenande scenarion. Detta går att göra enkelt i ex Google forms. Escape rooms testade jag för några dagar sen och det var också byggt i Google forms.

Att lära av misstag är det mest grundläggande lärandet

Om vi tänker tillbaka till vårt tidigaste lärande så var det helt och hållet baserat på att testa, få ett resultat/återkoppling, utvärdera och testa igen. Oavsett om vi skulle lära oss gå, tala eller cykla så var det så vi gjorde det.

Den största skillnaden mellan nu och då är inte vår förmåga att lära på det här sättet utan vår rädsla för att misslyckas. Tar vi bort den rädslan ökar sannolikheten för att vi testar och lär oss.

Bildtolkning: En person som hänger på en bokstav, rörlig text som säger Oops och texten Att göra fel är en del av att lära.

Deltagarmaterial inte åhörarkopior

Sluta skriva ut åhörarkopior och skapa ett riktigt deltagarmaterial.

Jag vet att många blir glada när de får kursens PPT på papper. Den största anledningen är antagligen att dina slides är fulla med text och de hinner inte skriva ner allt. Men hur många tittar egentligen igenom dem igen? Bättre att Maila ut en pdf om de vill ha dina slides. Tänk på träden! 🙂

Vad ska du göra istället då? Min rekommendation är ett interaktivt deltagarmaterial. Du kan antingen göra ett häfte eller vikhäften, stenciler, faktakort med uppgifter eller något annat kul. Detta knyter an till flera av mina tidigare tips ex att inte föreläsa och att fokusera på deltagarna. I deltagarmaterialet kan du blanda fakta med uppgifter, scenarion, tips och kanske en yta för att skriva en topplista.

Se till att deltagarna tar med sig något hem som de har använt, upplever värde i och ser som användbart. Inte bara en hög med papper!

Samma sak gäller när du utbildar via videoverktyg. Om dina slides funkar som deltagarmaterial är det en dålig presentation. Du kan självklart göra ditt deltagarmaterial i PPT om du vill men det ska inte vara samma.